Sitter på Miroi där jag går på jobbcoachning och tänker tillbaka på 2010 hur det var då i Oktober när man vart hemlös och satt på Centralen..........

Jag vill försöka få er till att få en känsla av det jag gick igenom när jag satt på centralen om nätterna, jag vet inte egentligen hur men jag göra ett försök iaf....

Jag vandra omkring på dagarna satt på bibblan och var på värmestugan Värnan tills dem stängde klockan 16.00 sen drog jag till bibblan och försökte sova en timme eller två för att klara av att vara vaken på natten för det gick inte och sova på grund av den kyla som rådde då det var minus 15-18 grader och hade man inte riktiga kläder så frös man duktigt...

Jag hade just inte riktiga kläder på den tiden jag hade ett par slitna vinterskor som fodert knappt fanns inga långkalsonger utan bara ett par slitna jeans två tjocka tröjor under en vinterjacka som allt dun satt i midjan och runt handlederna...

Vi var en fem sex stycken hemlösa som satt på gamla pågatågs- stationen efter klockan 00.00 för den andra delen stängde då, hade man otur så blev man utslängd ifrån centralen av vakterna som Jernhusen har men jag hade tur ibland..

Men åter till nätterna nu, Jag vet inte om ni kan tänka er hur det är att sitta i minus 15-18 grader i sex timmar med så lite kläder som jag hade på mig då (jag visste ju inte vart jag kunde få varma kläder ifrån) jag hade vantar men tror mig det hjälpte inte jag hade mössa men det hjälpte inte det heller...

Det var speciellt en natt jag minns så starkt och varje gång jag tänker på den så känner jag tårarna börja falla...

Det var en söndag värnan eller nån annan värmestuga var inte öppna så det var bibblan och centralen som gällde när klockan var 17.00 stängde bibblan och jag gick mot centralen med tunga steg jag kände kylan redan då mina fingrar var iskalla direkt nästan när jag kom ut och mina tår lika kalla, mina lår var som isbitar innan jag hade kommit fram till lilla torg o det kändes som en evighet hade gått sen jag lämna bibblan men jag visste snart skulle jag kunde värma mig igen. Trodde jag iaf..

Jag hann inte merän komma in på centralen förräns vakterna var framme hos mig och fråga om jag skulle åka med tågen, jag svara att jag inte skulle och då bad dem mig lämna centralen för det är inte en allmän plats. Så det var bara att bege sig ut igen i kylan jag visste inte vart jag skulle gå utan jag visste bara om jag går så kan jag hålla mig någerlunda varm.....

Klockan sju gick jag tillbaka till centralen för att värma mig i värsta fall så hade dem fått anhålla mig bara jag kom undan kylan, men dem hade bytat vakter och det var en barndoms kompis som jobba och jag visste jag kunde sova fram till dem stängde och det gjorde jag...

Natten kom och kylan med den det var så kallt att man inte kunde andas med näsan jag blev kall direkt men hade en tanke på att kanske kan jag få komma in i nåt tåg och värma mig, dem första två timmarna var så kalla att det hjälpte inte att jag rörde på mig mina tår mina fingrar mina lår ja hela jag skaka så mycket att det gjorde ont..

JAg satte mig ner burra ihop mig och försökte blunda men jag kunde inte det gick inte på grund av kylan..

Jag såg att ett tåg var på väg in och skulle ställas upp inför natten, jag fråga han som hade kört in tåget om det var ok att värma sig han svara inte utan bara dumglodde på mig sen gick han bara...

Vid det tillfället så var jag på väg att ge upp helt och hållet jag ville bara bort jag ville dö för att slippa denna smärta jag hade i min kropp av kylan....

Det kom ytterligare ett tåg in på perrongen och jag fråga samma sak till den personen och han sa att det kunde vi om vi inte smutsa ner eller gjorde nåt annat där inne jag tacka han flera gånger om och gick in och satte mig det gjorde ont när värmen började tina upp mina frysna händer och fötter och ben...

Klockan 04,45 skulle tåget gå och centralen öppnade klockan 05.00 och då kunde man gå in där men vakterna som var där dem var snabba om man nickade till men man kunde sitta där tills värnan öppnade klockan nio men så fort man gick ifrån centralen så frös man lika fort igen och var stelfrusen när man kom fram till Nobeltorget där värnan ligger men där kunde man sova fram till klockan tolv iaf och få lite värme....

En smörgås kosta mellan 2-4 kr och kaffet 3 kr men då kunde man fylla på hur mycket som helst med kaffet och det blev en hel del kaffe när man var där sen stängde dem mellan 12.00-13.00 sen kunde man gå in och sov där igen fram till klockan 15.55 sen väckte dem en och sa fem minuter tills vi stänger man drack en sista kopp kaffe innan man var tvungen ut i kylan igen....

Enda platsen man kunde gå till då var biblioteket och dem hade öppet till klockan 20.00 när dem stängde så var det återigen stationen som gälde om man inte som vissa kunde ta sig in i en port eller källare jag visste hur man gjorde så jag fick dra till stationen och dras med vakterna där och försöka vara på god fot med dem så man kunde sitta där tills klockan blev 00.00 men sen började natten och frågorna om igen på Pågatågperrongen......

Mat ja det var väl oxå ett problem man kunde inte leva på mackorna som man kanske fick när värnan stängde om det blev över nåt så o säga men det var inte varje dag det blev det och då fick man vara hungrig för till stadsmissionen våga man inte gå för man visste att där fanns det en hel del instabila personer....

Jag visste då inte att dem inte hade lås på dörrarna men jaghade hört av andra som hade bott där att folk hade blivit anfallna av personer som var höga som hus och dem hade haft kniv så dit våga man inte sig fast jag vet att folk kommer säga men du hade ju haft en säng och mat till vilket pris då med fara för sitt liv nejtack...

Det var jobbigt när man vandra runt och titta in genom fönsterna och såg folk sätta sig vid matbordet och skulle äta eller när klockan var tillräckligt sent när dem drog ner rullgardinerna och skulle sova i en varm säng.....

Nej jag kan inte fortsätta mer nu gråten sitter i halsen på mig och jag vill inte böla på Miroi

Kommer mer sen.......

LEV VÄL OCH TA HAND OM ER OCH VARANDRA

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta tycker jag är helt fantastiskt att socialens tandläkare kan bedöma vilka tänder jag kan behålla när tandläkaren som undersökt mig inte kan bedöma vilka tänder som går o rädda innan jag varit hos en tandhygienist och tagit bort tandsten som går ...

Julen är över för mig redan idag juldagen. Jag önskar er alla en god forttätning. Men för oss hemlösa är kampen om ett drägligt liv inte slut o inte mitt heller för att försöka göra nåt för dem hemlösa i Malmö . Jag fick en grym julklapp av en perso...

Hej. Var ett tag sen jag skrev nu så jag får väl börja skärpa mig . Men detta blir inte särskilt långt utan snarare ett rop på er hjälp ang om att hjälpa till o skänka julkkapp till hemlösa i mitt närområde . Det jag har gjort är att varit ut...

Jag vet inte vad det är med folk i allmänhet men tydligen så har alla vänner som dem umgås med merän 1 gång i veckan . Men det är så fel att gå o tro det . Dem hemlösa man ser sitta på en parkbänk umgås mer eller mindre för att dem har ett beroende...

Hej på er alla . Jag har haft en resa som jag aldrig trodde jag skulle få i mitt liv en resa i skit och lycka inget jag skulle rekommendera till någon inte ens min värsta fiende . Jag har bott på gatan på härbärge gruppboende hotell . Har gått...